Tisdagen den 2o februari klockan 21:00 sände SVT sitt underhållningsprogram Veckans Brott. Programmets krönte dragplåster den kände och lättsamme TV underhållaren Professor Emeritus Leif GW Persson gjorde som vanligt ett logiskt klavertramp mitt i sändningen. Det var då man diskuterade bevisvärdering samt identifiering av skospår i blod. Man hade i programmet hällt ut teaterblod och tillfogat skoavtryck från en sko med mjuk sula. Därefter hade man tagit kort på en skosula där syftet var att identifiera om det var samma skor man fotat av som de man hade gjort skoavtryck på i teaterblodet.

Underhållaren GW Persson säger helt plötsligt att det kan röra sig om 10 000-tals DNA på en skosula som man gått i en blodpöl med. Siffran kan vara rätt, men det kan röra sig om bara något hundratal DNA från en skyldig gärningsman och övriga tusentals från samtliga de personer som någon gång under senaste tiden vistats i den lokal där spåren utlagts.

Det är så här att blod innehåller till största delen röda blodkroppar (celler) som saknar cellkärna och även DNA. DNA finns dock i de vita blodkropparna som det numerärt finns betydligt färre av i en besudling. Detta utgör en stor teknisk men även statistiskt fel i hela bevisföringen. Det DNA som kan kontaminera provet från andra personer som befunnit sig i lokalen, kan komma från hudceller etc. Eftersom vi alltid rör oss med mycket små mängder (sällan att man hittar decilitervis av döda hudceller från en och samma gärningsman i samma prov) så blir det ofta inte så många DNA strängar man testar. Eftersom man inom kriminaltekniken använder sig av mycket ny teknik, så kan de statistiska slutledningarna bli felaktiga och oskyldiga döms emedan skyldiga då går fria.

En av mina käpphästar är mordet på den då 17 åriga Lisa Holm i Blomberg, Kinnekulle i juni 2015, påstår TV underhållaren Leif GW Persson att den tekniska rapporten från NFC är ett skolboksexempel över hur man med kriminalteknik och DNA kan fastställa en gärningsman. I går motsade han sig även på denna punkten. GW Persson hade inget att erinra om de i realiteten subjektiva bedömningskriterierna som NFC gör utlåtande på i form av en 9 gradig skala från -4 till +4 vad gäller Lisa Holm fallet. Igår motsade han sig själv genom att starkt kritisera de samma. Det kanske inte fanns någon jaktmiddag med i beräkningen gällande gårdagens utspel som det kan ha gjort i Lisa Holm fallet för vår käre TV underhållare. Dock vill jag med emfas påpeka att GW har mer på fötterna i gårdagens uttalande än det han gjorde i Lisa Holm fallet.

I veckans Brott beskrev man två metoder av bevisvärdering nämligen källmetoden och logiska metoden (Den som NFC använder sig av).

Källmetoden innebär:

Exempel från programmet – Är jackan på bilden samma som den jacka som vi hittade i garderoben hemma hos den misstänkte? Enligt källmetoden blir svaret följande: Eftersom det inte finns några särskilda kännetecken som skiljer ut någon av jackorna, kan det lika gärna vara samma jacka, som det inte kan vara samma jacka.

Logiska metoden innebär:

Svaret varierar beroende på hur frågan är ställd – beroende på hur den alternativa hypotesen ser ut. Om hypotesen är att det är samma jacka, och alternativet är att det inte är samma jacka, men en annan jacka av exakt samma sort, så finns det ingenting som skiljer jackan på bilden och andra liknande jackor.

Om det däremot finns en alternativ hypotes, där det kunde röra sig om vilken annan jacka som helst, i vilken färg, storlek, form etc. som helst, så blir det mycket troligare att det rör sig om en svart jacka av samma modell. Vi vet inte om det är samma jacka som hittades i garderoben som på bilden, men sannolikheten höjs betydligt.

Jag vill hävda att det föreligger väldigt grava feltankar i de resonemang som NFC har i fråga om den statistiska logiska metoden. Eftersom vare sig åklagare, advokater eller framför allt domare inte har den vetenskapliga bakgrunden inom naturvetenskap och eller teknik, blir det extra svårt att bedöma utsagor från NFC som de som presenterades i programmet. Jag kommer därför att i flera inlägg i denna blogg exemplifiera problematiken inom den tekniska bevisföringen i de svenska domstolarna samt inom den svenska juristkåren, och ytterst den okunskap som finns inom naturvetenskap och vetenskaplig metodik inom naturvetenskap och teknik.

Programmet finns att titta på här:

https://www.svtplay.se/video/17047350/veckans-brott/veckans-brott-sasong-16-avsnitt-7?info=visa&start=auto&tab=2018